Stockholm brinner (inte) igen, eller? Något verkar brinna i Martin Luuks manifest, men kanske »brinner« det bara. För Stockholm är en stad där ingenting händer, det bara »händer«, det är efterfest i AD:ns byxor och alla är välkomna, men ingen minns adressen och portkoden är fel.
Enda möjligheten är kanske att hoppa av, men avhopparen blir en »avhoppare«, och snart kvarstår inte längre någon flyktmöjlighet alls från citattecknen.
Stockholm brinner (inte) igen är en affisch som skriker efter att sättas upp på stan, eller över AD:ns fussbollspel. Ett öppenhjärtigt rop på hjälp som desperat försöker ta sig ur formatet »ett öppenhjärtigt rop på hjälp«.
Martin Luuk, född 1968 i Stockholm, är manusförfattare och medlem av Killinggänget. Detta är hans femte skönlitterära text, och hans första på Modernista.
Utdrag
Recensioner och pressklipp
Dagens Nyheter
Marcus Joons
»rolig, tokig och underhållande i sitt vassa iakttagande av det samtida Stockholm.«
Nerikes Allehanda
Joakim Johanssson
»›Stockholm brinner (inte) igen‹ är svidande kritisk mot Stockholms medievärld och personerna i den. Texten är raljerande med ett språk som studsar som en boll när Luuk vrider och vänder på samtiden och på sig själv och till slut blir en del av det han beskriver. Många skulle kunna formulera tesen Luuk delger men mycket få skulle göra det lika underhållande, lika intelligent och lika ambitiöst.«
»Tryckt på en affisch blir meningen sylvass.
Författare: Luuk, Martin
Förlag: Modernista
Bandtyp: Häftad
Antal sidor: 20
Utgivningsår: 2008
ISBN: 9789186021313